inferocire
verbo transitivo
| 1. | [belva] wild machen |
| 2. | [persona] zur Weißglut bringen |
inferocirsi
verbo intransitivo pronominale
| 1. | [belva] wild werden |
| 2. | [persona] durchdrehen |
ITALIEN
ALLEMAND
ALLEMAND
ITALIEN| 1. | [belva] wild machen |
| 2. | [persona] zur Weißglut bringen |
| 1. | [belva] wild werden |
| 2. | [persona] durchdrehen |
Remplissez le blanc.
Per me, latte _____ cereali.